Compliance och sårbarhetshantering: Vad CISO går miste om
Introduktion
Compliance har blivit en självklar del av varje modern organisation, särskilt i tider då cybersäkerhetshoten ökar i omfattning och komplexitet. Många organisationer förlitar sig på strikta efterlevnadskrav för att undvika juridiska och ekonomiska sanktioner, men de som endast fokuserar på compliance missar ofta en avgörande komponent: den taktiska sårbarhetshanteringen.
För att stärka säkerheten, undvika framtida problem och effektivt möta regelverken är sårbarhetshantering en nödvändighet. Här följer varför dessa två måste gå hand i hand.
Bro mellan säkerhet och juridiska krav
Sårbarhetshantering fungerar som en viktig bro mellan tekniska säkerhetsåtgärder och juridiska skyldigheter. En organisation som är compliant måste inte bara följa standarder utan också skydda kritiska data och system från externa hot. Det är här sårbarhetshantering blir avgörande, eftersom den ser till att tekniska och säkerhetsmässiga krav samverkar med de juridiska. Lagar som Säkerhetsskyddslagen och direktiven NIS/NIS2 kräver att organisationer kan identifiera, analysera och åtgärda sårbarheter i sina system.
Utan en strukturerad sårbarhetshanteringsprocess riskerar organisationen att missa avgörande åtgärder som kan leda till överträdelser av dessa lagar. Att ha ett system på plats för att identifiera sårbarheter innebär att organisationen kan visa att den har tagit nödvändiga steg för att säkerställa att säkerhetsåtgärderna inte bara uppfyller tekniska krav, utan också juridiska.
Kontroll över säkerhetsmålen och bättre efterlevnad
Ledningen behöver ha en tydlig översikt över sina säkerhetsmål och möjlighet att mäta framsteg. Sårbarhetshantering ger ett kraftfullt verktyg för att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsproblem innan de blir allvarliga hot. Detta går långt bortom enbart compliance, där målet är att följa regler och standarder. Genom att integrera sårbarhetshantering kan företaget övervaka sitt säkerhetsläge och säkerställa att alla interna och externa säkerhetskrav uppfylls.
Denna översikt och förmåga att följa upp säkerhetsmål ger ledningen kontroll och underlättar samtidigt uppfyllandet av branschspecifika regler som ISO 2700x, eller den kommande Cyber Resilience Act (CRA). Det gör det också möjligt att justera strategier i enlighet med de senaste reglerna och hotbilderna. Företag som endast följer regler utan att hantera potentiella sårbarheter riskerar att ställas inför dyra och komplexa säkerhetsincidenter som kunde ha förhindrats genom ett proaktivt tillvägagångssätt.
Minskade driftskostnader och effektivare hantering
Ett ofta förbisett argument för sårbarhetshantering är hur det kan bidra till att sänka driftskostnaderna och förenkla underhållet. Genom att snabbt identifiera och åtgärda säkerhetsproblem minskar behovet av oplanerade uppdateringar och akut hantering. Det betyder att organisationer kan fokusera mer på planerade förbättringar och säkerhetsåtgärder, istället för att släcka bränder.
Om produkten från början har rätt säkerhetsfunktioner integrerade, minskar den totala arbetsbelastningen för underhållsteamet. Detta gör att resurser kan frigöras och användas på mer produktiva uppgifter istället för att hantera upprepade säkerhetsincidenter. På lång sikt innebär detta både lägre kostnader och högre driftsäkerhet för företaget.
Slutsats
Compliance och sårbarhetshantering bör inte ses som separata processer utan som delar av samma säkerhetsstrategi. Genom att använda sårbarhetshantering får företag full kontroll över sina säkerhetsmål och kan säkerställa att deras produkter och tjänster följer lagstiftningen.
Är ditt företag redo att integrera sårbarhetshantering i er compliance-strategi?
